SvKKs förslag - har granskats av SKK och har godkänts vid AK:s möte i september 2005.

RASANPASSAD AVELSPOLICY OCH AVELSSTRATEGI FÖR KUVASZ
-RAS-

Kuvasz är en gammal herdehund, och dess ursprung är inte helt klart. En del källor säger att den följde med Magyarfolket, ett krigiskt ryttarfolk, som kom österifrån ur de stora områdena i de asiatiska stäpperna och bosatte sig vid Karpaterbäckenet i slutet av 9: e århundradet. Vid två senare tillfällen har kuvasz liknande hundar kommit in från Asien, dels med kumanerna under 1200-talet och dels under den turkiska ockupationen 1526 - 1688 under vilken tid stora delar av landet ödelades och avfolkades. Senare kom upproret mot Habsburgarna (1703 - 1711).

Röveriväsendet har tidvis haft blomstringsperioder. Också de vilda djuren, främst varg och vildsvin, bidrog till osäkerheten hos människorna. Man behövde starka tappra hundar som skydd för liv och egendom.

Hårda levnadsförhållanden utvecklade den tjocka pälsen, motståndskraftig mot både kyla och värme, smuts och damm. Mycket motion och dåtidens utfodringspraxis gav Kuvaszen en solid benstruktur och starka muskler. Hundarna utfodrades mest med kött. Man band köttstycken högt uppe för valparna, för att utveckla deras nack- och tuggmuskler och för att ge dem starka tänder. Herden ville ha sin hund vit, eftersom det var lättare att skilja en vit hund från vilddjuren om hjälp skulle behövas. Rasens namn, Kuvasz, lär komma från ett turkiskt ord och betyder "väktare av tryggheten".
Redan under medeltiden fanns Kuvaszen i Ungern. Överallt hos herdarna fanns den, dock mest i bergstrakterna. Man kan anta att redan på ett tidigt stadium olika kuvasz typer kunde urskiljas - bergstypen med kraftigt stop och slätare päls och -låglandstypen med kilformat huvud och vågigare päls, varifrån Ungerns nuvarande kuvasz-bestånd huvudsakligen stammar.

Dokument från 1400-talet visar att kuvasz blev den första av de ungerska raserna som fick följa sin herre in till städerna, in i hemmen från den ändlösa pustan. Kung Matthias entusiasm för denna ras öppnade dörrarna för den till aristokratin. I denna tid av intriger och bakhåll litade han mera på sina hundar än på sina livvakter. Under denna period ansågs en Kuvasz vara en mycket värdefull gåva. Under en period har den använts vid jakt på större vilt.

Den ungerska föreningen för uppfödare av herdehundar, vars första publikationer utkom under tidiga 20-talet, lägger största vikt vid hundens arbetsprestationer. Dess förste president Dr. Emilrol Raitsits, som också var med om att bilda ungerska kennelklubben MEOE 1912, samlade in uppgifter om hundarnas yttre och inre egenskaper och gjorde med ledning därav upp en rasstandard anpassad efter den nyare tidens smak och fordringar.

Under 19: e århundradet började mera civiliserat och intensivt jordbruk samt boskapsskötsel. Kuvaszen förlorade sitt ursprungliga arbete och flyttade till mera befolkade områden och blev vakthund för gårdar, fabriker, hus och hem.
Omkring 1939 blev kuvasz modehund bland de stora uppfödarentusiasterna i Ungern och i Västeuropa. Men framgången bromsades av andra världskriget. Brist på mat och andra förnödenheter gjorde att kennlarna reducerade sin stam till ett minimum. Man tvingades ge bort sina värdefullaste djur till militära ändamål och trogna gårdvarar dödades i hundratal först av tyska och ryska ockupationstrupper.
Vid krigets slut var uppfödningen i ett sorgligt tillstånd. Det tog år att mäta förlustens omfattning. De ryska ockupanterna och den nya regimen såg på hunduppfödning som en lyxhobby för aristokratin och behandlade den därefter. I efterkrigstidens kaos möttes uppfödare och rasentusiaster i hemlighet för att sätta upp regler att följa och samla in de få hundar som återstod, för att börja uppfödning på nytt. Uppfödare som Ferenc Majda och Straskaba samt professor Csaba Anghi var några De första valparna såldes för cigaretter, mat etc. Foderbristen gjorde att kuvasz liksom andra stora raser förlorade i popularitet.

Antál Kovacs, som var en expert inom ullbranschen, startade den mest kända kenneln från denna tid. Gyapjus Kennel startade 1951 med 8 Kuvaszer som han och hans kolleger hade köpt upp under hans resor över hela Ungern, den var Europas största Kuvasz-kennel med ett 50-tal kuvaszer, verksamheten pågick i drygt 20 år och bidrog i hög grad till att bygga upp rasen igen Efter revolutionen i Ungern 1956 förbättrades levnadsstandarden och Kuvaszen återvann så småningom sin popularitet från före kriget.

Svenska Kuvaszklubben

Kuvasz i Sverige

Den första registrerade Kuvaszen i Sverige importerades 1969 av den ungerskfödde läkaren Dr. Tibor Buzády. Det var en hanhund, Betyartelepi Bicsak Csigo (S 09234/69) från Ungern. Flera importer följde och Dr. Buzády blev den första uppfödaren av rasen.
Med Dr. Tibor Buzádys hjälp tog T Björnsson från dåvarande Hundstallet in en dräktig tik, Harosi Ani från Ungern 1970, som födde sina 10 valpar i karantän men dog tyvärr ett par veckor efter valpningen. En av hanarna i denna kull, Arro (HD-fri och utställd med Cert och CACIB) gick vidare i aveln, en av tikarna, Aszti, blev 14 år gammal, vilket får anses som något av ett rekord för rasen i Sverige.
 
Andra tidiga importer från Ungern var:
1971 - Gyapjus Rokolya, tik (Gyapjus Morcos - Gyapjus Nora)

- (INTUCH NORDUCH) Pecelói Bojtár Csipke, tik (Gyapjus Morcos - Kunvári Anikó Ajnar), röntgades vid 9 års ålder med HD 1-1, blev 11 år

- Pecelói Cinka, tik (Fogas sonen Petröczi Atti - Fenyvesvölgyi Csilla Bundas), blev 9,5 år.

1972 - (FINUCH INTUCH) Budagyöngye Bihar, hane (Fogas vom Schwabensee - Ipoly Betty), blev över 10 år gammal.

- (INTUCH NORDUCH) Sokorópátkai Andul, hane (Fogas sonen Petröczi Atti - Gerecsehegyi Alice), dog i en gasololycka med sin familj 7 år gammal.

1976 - Gyöngyhazi Adonis, hane (Budagyöngye Bihar - Fenyvesvölgyi Andrea Tisza) kom till Sverige med ett ungerskt par, friröntgades och användes i två kullar (Trevnaden och Wulcanos), varefter ägarna emigrerade till Australien och tog hunden med sig.

Ett historiskt brev

Ett brev med poststämpel, Bromma den 4:e Sept 1973, från Dr. Tibor Buzády till alla kända ägare med hundar av ungersk ras blev historia. Brevskrivaren ville veta om det möjligen fanns intresse av en sammankomst i anslutning till utställningen den 3:e Nov i Stockholm. Detta för att eventuellt bilda en förening. Det sammanlagda antalet ungerska rashundar var 120 st fördelat på följande raser: Kuvasz, Puli och Viszla detta år.
Detta brev ledde till bildandet av Föreningen Ungerska Rashundar (FUR) 1973, med Dr Tibor Buzády som ordförande. 
Dr Tibor Buzády var så gott som ensam uppfödare fram till 1974 då han lämnade landet med sin Bihar och bosatte sig då i München, senare Budapest.
Han har även skrivit en bok om de ungerska raserna som finns på ungerska, engelska och tyska.

Från 1969 till idag

Hos Svenska Kennelklubben (SKK) har det registrerats 169 valpkullar, från 1969 - 2002. Under samma tid registrerades ca 30 importer.
Fram till 1995 hade FUR ansvaret för samtliga ungerska raser i Sverige. Rasklubben för Kuvasz bildades den 10 Maj 1992 i Linköping ochsom efter en tid under interim fick officiell status den 26 Jan 1995. Svenska Kuvasz Klubben är ensam rasansvarig för Kuvasz i Sverige. Svenskuppfödda Kuvaszer har exporterats till ett 10-tal länder genom åren.

Legendariske Fogas vom Schwabensee och kuvaszer från Gyapjus Kennel möter man i så gott som alla de svenska Kuvaszernas stamtavlor: Det ligger 34 år mellan Fogas och kullar födda 2003 i Sverige. (Far till en av de svenska uppfödarnas stamtikar var en sonson till Fogas vom Schwabensee.)

Beskrivning av nuläget, slutsatser, målinriktningar och prioriteringar för framtiden.

SvKKs övergripande mål är att väcka intresse för och främja avel av funktionsmässigt,
sunda, mentalt och exteriört goda hundar samt bevara rasens specifika egenskaper i enlighet
med rasstandarden för Kuvasz samt med beaktande av rasens FCI-tillhörighet Grupp 1
Hundar som ger intryck av att vara friska och starka, i normalt hull,
konstruerade för ett aktivt liv med människor samt med en mentalitet som är anpassad för detta.
SvKK vill uppmuntra avel av pigga, vakna, tillitsfulla hundar med mångsidig användning.
Med exteriört goda hundar menas typmässigt goda hundar. Begreppet typ avser summan av de detaljer
som tillsammans utgör rasen Kuvasz. Dessa detaljer beskrivs tillsammans med helheten i
rasstandarden för Kuvasz.
Rasens utveckling grundas på uppfödarnas val av avelsdjur samt på den användning som dessa får.
Ärftlig variation är en förutsättning för rasens möjlighet att fortleva. Därför skall aveln vara målinriktad,
långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den inte leder till brister avseende hälsa, mentalitet eller
funktion eller tömmer rasen på genetisk variation.
SvKK ansvarar i samarbete med Svenska Kennelklubben och Svenska Bergs & Herdehundsklubben för rasens utveckling i Sverige.
Avel och uppfödning skall också ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler.

För en fortsatt positiv utveckling har SvKK dessutom utarbetat riktlinjer som stöd för avelsarbetet av Kuvasz med följande prioriteringar:
Verka för:
- ökad genetisk variation och bibehållen låg inavelsgrad.
- en god hälsa som möjliggör ett långt liv utan hälsostörningar.
- att bibehålla den rastypiska mentaliteten.
- god reproduktionsförmåga (genitala parning, dräktighet valpning & omhändertagande av valpar).
- att avelsdjur är vuxna samt utvärderade i enlighet med SKK:s och SvKKs riktlinjer innan de går i avel.
- en funktionell exteriör med adekvat konstitution (mentalitet och konstruktion) för sitt ändamål.

Rasen har inga av SKK beslutade hälsoprogram. Därför är det av extra stor vikt att uppfödarna respekterar och följer de riktlinjer och gränser som rasklubben tagit.

Allmänt råd:

- att sjuka hundar eller hundar som ger avkomma med sjukdom med trolig ärftlig bakgrund naturligtvis
inte fortsatt bör användas i avel.


Goda regler är att:
- vid genetisk belastning alltid överväga vad den enskilda hunden kan tillföra rasen.
- avla så att man minimerar risken att utsätta valpar och valpköpare för lidande.
- till avel skall endast användas hundar som ej uppvisar beteendestörningar i form av överdrivna
rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer
(SKKs grundregler punkt 2:5).
- att till avel endast använda hundar som kan fortplanta sig på naturligt sätt.(SKKs grundregler punkt 2:6)
- avelsdebuten bör ske tidigast vid den ålder då hunden uppvisar en vuxen individs beteende (mentalitet)
men också vid den ålder då hunden med stor sannolikhet hunnit utveckla för rasen kända hälsostörningar.
I annat fall bör information inhämtas om föräldradjurens hälsostatus vid lämplig ålder

Uppfödaretik och rekommendationer
- Uppfödare skall vara väl förtrogen med rasstandarden och dess innebörd, med särskild uppmärksamhet
på korrekta fria rörelser, den rastypiska pälsen, huvud och uttryck
- Uppfödare skall ha god kännedom om rasens ursprung och användningsområde.
- Uppfödare bör i möjligaste mån deltaga på anordnade uppfödarmöten och konferenser, för att hålla sig
informerade om vad som händer inom rasen. Ha en öppen dialog med varandra och rasklubben.

Målsättning

Att öka uppfödarnas intresse för att föda upp exteriört och mentalt fullgoda djur.

Population Nuläge: ca 200 levande Kuvasz i dagsläget.

Strategi: Utnyttja det tillgängliga avelsmaterialet i Sverige i kombination med utländskt avelsmaterial.

Nedan redovisas de defekter/sjukdomar som förekommit i rasen, enligt försäkringsstatistik, klubbens egna insamlingar och SvKKs hälsoenkät 2003.

HD - HÖFTLEDSDYSPLASI

Höftleden är en kulled och förenar lårbenet med bäckenet. Höftledsdysplasi -felaktig utveckling av höftleden
(ledskålen är för grund) är en relativt vanlig åkomma hos många raser . Till skillnad från höftledsdysplasi
hos människa där utvecklingsrubbningen i flertalet fall kan påvisas redan hos spädbarn kan man hos hundar ytterst
sällan hitta något fel på de unga valparna. Rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid och först när skelettet är moget kan man med god säkerhet bedöma höftledernas utseende med hjälp av röntgen. Riskerna för att en hund ska utveckla höftledsdysplasi är till stor del ärftligt betingade.

Fakta (även omröntgen medräknad)

1969 - 2004 1281 reg, 174 kullar, 35 importer (med reservation för felräkning)

Nuläge: Andelen höftledsfel har ökat de sista åren

1992 – 2004, 78 kullar registrerades, 541 reg. Kuvasz inklusive 16 importer (5 h /11 t)

1992-2004 HD röntgades 280 inkl.16 importer av 541 registrerade ( 263 oröntgade)

1992-2004 hade 194 av de röntgade hundarna ua, A eller B på höfterna. 42 hade C, 30 hade D

12 hade E 2 hade Hd 4 (-97) (31.12.04)

Mål:
Målsättningen är att minst 50% av ett års registreringar röntgas. Andelen hundar med dysplasi får inte öka.

Strategi:

1. Styrelsen får i uppgift att stimulera Kuvaszägare att röntga sina hundar. Det ges en liten röntgenbonus för medlemmar i klubben.
2. Uppfödarna är en viktig länk mellan styrelsen och valpköparna. Om uppfödarna betonar vikten av att röntga både för hundens
och rasen skull så följer många valpköpare detta råd.
3. I avel endast använda hundar med U.A, A eller B på höfterna.


AD - ARMBåGSLEDSDYSPLASI

Armbågsleden är en gångjärnsled. Armbågsledsdysplasi felaktig utveckling av armbågsleden.
Vetenskapliga studier visar att utvecklingen av armbågsledsarthros hos de undersökta raserna till stor del är ärftligt betingad. Mycket återstår dock att studera, såsom vilka raser som är drabbade i nämnvärd utsträckning, skillnader i arvbarhet mellan raser, avkommebedömning med avseende på kullsyskon osv. Trots detta rekommenderas att endast hundar utan arthrosförändringar används till avel.

Nuläge: rasen har inga problem med armbågar i nuläget, det har inte röntgas så mycket tidigare.

1992 – 2004 79 AD röntgades 71 AD ua 7 lbp 1 prel. kbp

hade 53 av de 61 röntgade hundarna armbågar utan anmärkning. (31.12.04)

Mål:
Målsättningen är att minst 50% av ett års registreringar röntgas. Bibehålla den låga andelen hundar med AD ua.

Strategi:

1. Styrelsen får i uppgift att stimulera Kuvaszägare att röntga sina hundar.
2. Uppfödarna är en viktig länk mellan styrelsen och valpköparna. Om uppfödarna betonar vikten av att röntga både för hundens och rasen skull så följer många valpköpare detta råd.
3. I avel endast använda hundar med armbågar utan anmärkningar. Undantag från detta kan motiveras såvida kombinationen väsentligt ökar avelsbasen. Med väsentligt menas att kombinationen får "grönt ljus" av Lathunden

ÖGON - PRA

PRA är en ärftlig förtvining av näthinnan som alltid leder till blindhet och förekommer hos människor liksom hos djur.
En form av PRA nedärvs recessivt beroende på en defekt gen. De första tecknen på PRA kan upptäckas vid ögonspegling redan vid 1-2 års ålder.
En individ som utvecklar PRA har fått sina PRA-anlag från båda föräldrarna.
Men eftersom anlaget nedärvs recessivt kan anlag finnas dolda i generationer bakåt eftersom individer med endast ett PRA-anlag, aldrig kommer att visa några tecken på sjukdomen. Däremot är de ”bärare” av en defekt gen, och kommer, om de går i avel, föra detta anlag vidare. Med de undersökningsmetoder som finns idag kan bara de djur som själva drabbats av PRA upptäckas.
En anlagsbärare kan inte upptäckas. Där emot hoppas man att forskare snart kommer att hitta den felaktiga genen och i så fall kommer även anlagsbärare kunna identifieras med hjälp av DNA-test.
PRA omfattas av SKK:s hälsoprogram. Hundar som har fått diagnosen PRA och hundar som visat sig vara kända anlagsbärare för PRA skall ej användas i avel. Avkomman från dessa kan inte registreras i SKK.

I Raser där PRA förekommer är det en bra försiktighetsåtgärd att inte avla på mycket unga hundar.
Eftersom skadan är Progressiv (dvs utvecklas med tiden) så bör man vänta till hundarna i vart fall är
i treårsåldern innan de går i avel. Dessutom bör man se till att ögonlysa all tilltänkta avelsdjur.
Den ögonlysningen bör sedan upprepas årligen om nya kullar planeras efter samma hundar.
Det är enda sättet att än så länge upptäcka falla där skadan visar sig sent.

Nuläge: Det finns endast 4 fall av PRA / 31.12.04

2003 - 2004 gjordes 23 ögonlysningar på Kuvasz.
2003 - 2004 hade 19 av de ögonlysta hundarna inga anmärkningar.
1 PRA 2003 och 3 PRA 2004, 2 katarakter (31.12.04)

Mål:
- Att bibehålla en god uppfattning om ögonsjukdomar inom rasen.
- Att andelen anmärkningar blir färre.

Strategi:
1. I avel endast använda hundar utan ärftliga ögonsjukdomar.
2. Alla PRA- hundar har avelsförbud. Helsyskon till PRA-hundar ska inte heller användas i avel eftersom risken är mycket stor att även de är anlagsbärare.
3. Avkommor till PRA-hundar har Avelsförbud
4. Avelsdjur skall ögonlysas inom 1 år innan avelsdebut (så nära parning som möjligt) och sedan minst en gång till efter 5 års ålder vid fortsatt avel.
5. Ögonlys om någon hund visar tecken på synförändring.

KATARAKTER

Katarakt eller grå starr kan uppträda hos valpar, hos vuxna relativt unga hundar samt hos äldre (gamla) hundar.
Katarakt kan i svårare fall leda till blindhet.
Katarakt hos äldre hundar är ”naturlig” på grund av linsens åldrande.
Skulle den uppträda hos yngre hundar kan den vara sjuklig och ärftligt betingad.
Nuläge: Har förekommit hos några äldre hundar, men inte i den utsträckningen att det är ett problem.

Mål: Verka för att en så stor andel av den svenska populationen som möjligt ögonlyses.

ÖVRIGA SJUKDOMAR

Kardiomyopati - Hjärtmuskelsjukdom

DCM = Dilaterad ( = uttänjd) Kardiomyopati ( = sjukdom i hjärtmuskeln)

- en kronisk och progressiv sjukdom som förlöper under flera år. Under sjukdomens utveckling är djuret ofta utan symptom och perioden brukar gå spårlöst förbi för djurägaren. De första symptomen visar sig vanligen bara ett par veckor före hjärtsvikt inträffar. Djuret blir orkeslöst, tappar aptiten och utvecklar så småningom ascites. Därefter utvecklas en vänstersidig svikt med lungödem. Tecken på det är andnöd och hosta. En hårt arbetande hund märker man det tidigare genom att den inte orkar lika mycket som förut - Röntgenundersökning vid DCM visar ofta hjärtförstoring, lungödem och ibland vätska i brösthålan och/eller bukhålan, men ej heller detta är specifikt för DCM utan ses vid flertalet hjärtsjukdomar.
- Endast 10-25 proc. av hundar med DCM har blåsljud. Diagnosen DCM kan endast fastställas med ultraljudsundersökning (Ekokardiografi) och är det enda sättet att säkert fastställa diagnosen DCM. Det beror på att denna teknik, till skillnad från röntgen och EKG, dels ger en bild av hjärtats inre strukturer, dels avbildar hjärtats rörelse. Man kan således direkt inspektera hjärtats pumpförmåga, vilket är avgörande för diagnosen av denna sjukdom.
Prognosen vid DCM är mycket varierande och svår att förutsäga. En del djur är så sjuka redan vid första besöket att de måste avlivas direkt av djurskyddsskäl, andra blir med behandling/Medicinering mer eller mindre helt symptomfria och kan leva så i flera år. Sjukdomen drabbar företrädesvis medelstora och stora hundar. Enligt internationell litteratur är det vissa familjer av raserna boxer, cocker spaniel, dobermann, grand danois, irländsk varghund och newfoundlandshund som drabbas oftare av DCM än andra.
En ärftlig genes kan misstänkas på grund av rasdisposition och familjär förekomst, men eventuell arvsgång är inte klarlagd. Hos människa förekommer en ärftlig, X-kromosombunden form av DCM.
Hos människor med denna sjukdom har man också påvisat antikroppar mot olika kroppsegna strukturer i hjärtat.

Nuläge: nedanstående sjukdom har förekommit i rasen

En kull född –96 var drabbad, fadern (vid 8 års ålder), en hane och 3 tikar ur kullen fick DCM, ingen har gått vidare i avel. Sedan har det förekommit 3 ”kända” fall från andra kombinationer.

Strategi:
Ej avla med föräldrar samt hundar ur kullar där det finns diagnostiserade fall av DCM.

Mål:
Verka för: att information går ut till uppfödare och hundägare.
att uppfödare och hundägare rapporterar om hjärtsjuka hundar till SvKK

Kryptorchism/Monochism

Defekter i testiklarnas nedvandring till pungen leder till att den ena eller båda testiklarna är belägna i ljumsken eller i bukhålan. Arvsgången är recessiv och könsbunden (i och med att tikarna inte visar någon defekt). Arvbarheten (heritabiliteten) är 0,5 - 0,8 (50%-80%). Det är dock så att fler än en enkel gen är involverad. (Monochid om det bara är en testikel nere och kryptochid när det är båda inte är nere)
Defekten kan ha lite olika nedärvning i skilda raser. Ett har de dock alla gemensamt. Om testiklarna blir kvar i bukhålan kommer hanhunden att bli steril. Han kan då inte nedärva defekten till några avkommor. Därmed är defekten "självrensande" i avelsarbetet.

Nuläge:
Förekommer fortfarande i de kullar som föds.

Mål:
Verka för: att information går ut till uppfödare och hundägare.
att uppfödare och hundägare rapporterar om kryptorchida hundar till SvKK


Försäkringsdata
Det går inte att göra en statistisk bild av antal sjukdomar på hundarna av denna statistik, samma hund kan ha varit behandlad flera gånger för samma orsak, senare dött av sjukdomen.
Men en liten inblick ger det.

Källa: Agria, Folksam, If

1995 – 2003 veterinärvård
Trafikskada, 6 st.
Försvunnen, 5 st
Höftledsdysplasi, 4 st
Kardiomyopati (Dilaterad), 5 st
Kardiomyopati, 3 st.
Död utan säker diagnos 3 st
Magsäcksomvridning, 3 st.
Symptom på sjukdom,  njure/uretär 2 st.
Tumör vulva 1st
Progressiv retinal atrofi 1st
Lymfom 1 st.

liv
Pyometra, 7 st.
Neoplastiska förändr, hud underhud, 7 st
Sårskador, 6 st.
Tumör i juver, 6 st.
Hälta 6 st.
Magsäcksomvridning, 5 st
Feber, 5 st.
Symtom på infektionssjukdom, 5 st.
Akut prostatit, 4 st.
Erlichia infektion 5 st.
Prostatahypertrofi / prostatahyperplasi 4 st.
Kroniska serös artrit i knäled, 4 st.
Artrit, knäled 4st + Knäledsartrit Duplex 2 st
Akut tonsillit, 3 st.
Akut analsäcksinflammation, 3 st.
Djup akut pyodermi 2st. - Ytlig akut pyodermi 1st

Sammanfattning av Enkätsvar, några saker som inte fanns med i försäkringsstatistiken.
Utöver ovanstående sammanfattning förekom detta enligt enkät svaren.

Vi fick tyvärr bara in 58 svar.

Blindhet (utan fastställd diagnos) 6 st.
Avlivning pga njurinsufficiens och uremi
Klåda 2 st
Muskelförtvining bakben
Borrelia
Sköldkörtel problem

Svenska Kuvaszklubben / December 2004

top